Kuka ja mistä kirjoitetaan?

Muokkaus 31.12.2015: Eläinsuojeluasiamiehen tehtävä on toistaiseksi lopetettu. Sari Salminen jatkaa kirjoittamista eläinten hyvinvointiasioista blogissa osoitteessa elikoista.com

Olen eläinsuojeluasiamies Sari Salminen. Aiemmin o
len toiminut pieneläinlääkärinä eläinsuojeluyhdistyksessä, eläinsuojelusäädösten valmistelijana maa- ja metsätalousministeriössä (MMM) sekä eläinsuojelun valvonnan ohjaajana Elintarviketurvallisuusvirastossa (Evira).

Blogissa kirjoitan eläinten suojelusta ja hyvinvoinnista sekä niihin liittyvistä asioista. Ajatuksena on herättää keskustelua sekä edistää ja parantaa eläinten hyvinvointia koko yhteiskunnassa. Eläinsuojeluasiamiehen tehtävät löydät sivun alalaidasta.

torstai 15. lokakuuta 2015

Ruotsalaistutkijat: Billigt kött kan stå oss dyrt!


Insändären publicerades i Hufvudstadsbladet den 14.10.2015

Alla olevan tekstin suomennos on julkaistu Eläinten hyvinvointikeskuksen blogissa

Djurskydd Leena Suojala och Mikaela Strömberg-Schalin använder Sverige som avskräckande exempel på hur det går om man har en utvecklad djurskyddslagstiftning och god djurvälfärd och varnar för hur strikt nationell djurskyddslag påverkar animalieproduktionen. De hänvisar till att Sveriges grisköttproduktion har minskat och den inte täcker mer än 60 % Sveriges självförsörjningsgrad och att resterande 40 % importeras från EU.

Om Sverige ska användas som avskräckande exempel bör korrekta siffror användas, vilka de facto är att Sverige är självförsörjande till 72 % för griskött, 70 % för kycklingkött, 90 % för konsumtionsägg och minst 90 % för konsumtionsmjölk. För nötkött ligger Sverige på ca 50 % i självförsörjningsgrad. Den import av griskött som sker kommer, som påpekats, från Tyskland, Danmark och Polen och kycklingen från Danmark. Importen av griskött har under det senaste året minskat med 10 % och svenska uppfödare av gris och nötkreatur får ett högre köttpris än övriga EU och lönsamheten för bönderna har ökat. Vi anser att 70 % självförsörjningsgrad är rimlig, då konsumentstudier visar att 30 % av befolkningen inte lägger vikt vid produktionskvalitet.

Sverige har ett starkt djurskydd, men Sverige ligger inte i toppen. World Animal Protection (2015) betygsatte 50 länder (16 europeiska) med avseende på djurskydd. För varje land bedömdes 15 indikatorer som summerades till ett betyg (A till G). Sverige erhöll i likhet med Danmark, Tyskland och Nederländerna betyget B, medan Österrike, Storbritannien och Schweiz fick A.

Sverige hade under 1960 -70-talet ett mekaniserat/industrialiserat hållande av lantbruksdjur som andra länder hade och många fortfarande har. Sverige med sitt idag goda djurskydd är ett resultat av ett målmedvetet arbete för god djurhälsa och djurhållning. Svenska veterinärer, forskare och djurnäring tog ledningen på 1980 - 90-talet för en förbättrad djuromsorg och lagar/föreskrifter stiftades som förbättrade djurhållningen. Modeller skapades med frigående djur, djur utan stympning (näbbtrimning eller svanskupering) och med låg antibiotikaanvändning. Forskning visar att dåligt djurskydd leder till sämre djurhälsa, stress och lågt immunförsvar med juverinflammationer hos kor, smågrisdiarréer och ökande antibiotikabehandling. Djur som behandlas med stora doser antibiotika medför i förlängningen förödande konsekvenser för människors hälsa. Sämre djurskydd desto högre antibiotikaförbrukning, ju större risk för antibiotikaresistens och sämre behandlingsresultat för sjuka människor.

Nordisk djurskyddsforskning ligger i framkant och nordisk djurhållning har världsrykte. Organisationen för ekonomisk kooperation och utveckling, OECD, proklamerade i sin antibiotikarapport 2015 att världens länder behöver ta efter svensk modell för djurhållning om en sänkning av antibiotikaförbrukning ska ske. Sverige har idag den lägsta antibiotikaanvändningen per kg kött i EU.

När EU närmar sig nordens djurvälfärd och restriktiva antibiotikaanvändning, bör Sverige och Finland inte försämra djurskydd och djurhälsa, vilket troligen leder till ökande antibiotikaförbrukning.

Finland och Sverige ska inte producera billig mat av tveksam kvalitet! Om livsmedel produceras på låg djurvälfärdsnivå försvinner en viktig anledning att köpa svensk eller finsk mat. Om inte djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning är argument för att köpa finskt och svenskt, så ökar importen av mat med fortsatt utslagning av lantbruket.

Det är inte självförsörjningsgraden som Sverige och Finland ska bekymra sig om, utan risken och kostnaden för infektioner hos människor på grund av resistenta bakterier. I EU kostar årligen antibiotikaresistensen 1 500 100 000 Euro.

Vi vill därför från svenskt håll deklarera att det inte är dyrt med djurskyddsregler, tvärt om är det samhällsekonomiskt lönsamt.

Vi ska hjälpas åt att gynna nordens lantbruk, utveckla den nordiska djurvälfärden, och i övriga världen – för allas vår överlevnad.

Billigt kött kan stå oss dyrt!

Margareta Stéen, Docent, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Helena Röcklinsberg, Docent, SLU
Gunnela Ståhle, Hedersdoktor, SLU
Birgitta Staaf Larsson, Doktorand, SLU
Maria Forsberg Lönn, Biolog, SLU
Johan Beck-Friis, Informationschef, Sveriges Veterinärförbund
Mats Sjöquist, Professor, SLU

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 

Leena Suojala och Mikaela Strömberg-Schalin svarade med följande artikel.
 
Insändären publicerades i Hufvudstadsbladet den 18.10.2015

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti